Jag känner mig som ett litet barn..
Jag sitter med händerna i fickorna och tittar ner i golvet
Mina kinder är våta och mina ögon är vatten fyllda, jag gråter.
Mitt knä värker och mina kinder blir allt våtare.
Jag känner mig som ett litet barn som inte har fått den "dockan hon pekat på i affären"
Men nu är det ingen docka det handlar om, inte att jag vill ha något heller.
Det är styrkan.
Styrkan som inte finns, som kanske aldrig kommer finnas..
Jag känner mig svag och misslyckad, för jag vill så mycket mer.
Kan vi inte cykla en runda? nej.. vi kan väl göra något annat..
Jag kommer inte kunna ta mig upp för den backen och hem igen.
Men köp dessa skorna? Nej, kanske en annan gång..
Jag kommer bara gå mer ojämt och få ännu mer ont i ryggen igen..
Jag ska ut och gå en runda vill du följa med? Nej, jag står nog över denna gången
Jag får bara mer ont i foten och ligger sedan sjuk i en vecka efter
Även om jag skulle vilja göra detta och så mycket mer helt obehindrat så vet jag att det inte går
Jag är fast och kan ingenting göra. Varje natt, varje dag, varje minut, varje sekund önskar jag att jag kunde göra allting obehindrat, men jag vet att det så aldrig kommer bli för detta är mitt liv och en skada/sjukdom är inget man kan ändra på..
Jag sitter med händerna i fickorna och tittar ner i golvet
Mina kinder är våta och mina ögon är vatten fyllda, jag gråter.
Mitt knä värker och mina kinder blir allt våtare.
Jag känner mig som ett litet barn som inte har fått den "dockan hon pekat på i affären"
Men nu är det ingen docka det handlar om, inte att jag vill ha något heller.
Det är styrkan.
Styrkan som inte finns, som kanske aldrig kommer finnas..
Jag känner mig svag och misslyckad, för jag vill så mycket mer.
Kan vi inte cykla en runda? nej.. vi kan väl göra något annat..
Jag kommer inte kunna ta mig upp för den backen och hem igen.
Men köp dessa skorna? Nej, kanske en annan gång..
Jag kommer bara gå mer ojämt och få ännu mer ont i ryggen igen..
Jag ska ut och gå en runda vill du följa med? Nej, jag står nog över denna gången
Jag får bara mer ont i foten och ligger sedan sjuk i en vecka efter
Även om jag skulle vilja göra detta och så mycket mer helt obehindrat så vet jag att det inte går
Jag är fast och kan ingenting göra. Varje natt, varje dag, varje minut, varje sekund önskar jag att jag kunde göra allting obehindrat, men jag vet att det så aldrig kommer bli för detta är mitt liv och en skada/sjukdom är inget man kan ändra på..