Poem-misstag
Lägg benen på ryggen och spring
Ett beroende som blivit förstort, som tagit över det jag blivit lovad.
Men det var jag som bröt det löftet och nu blir mer än bara jag sårad
Jag bröt min heder genom att låta beroendet ta över min syrka och göra mig svag.
Göra mig sårbar, tom, hjärtlös och någon som absolut inte är jag.
Enda utvägen är att fly, fly ifrån det som gör dig ont, det som sårar och förstör
Men jag kan inte fly, inte ens denhär gången, även om jag låtsasa att jag inte hör.
Beroendet har blivit utvägen, fel utväg, men samtidigt det enda jag har
Jag ångar inte en sekund, men jag vet att det är dem största misstagen jag tar.