Bröllop
Tidig morgon, mysa det sista hos en fin vän innan det bar hem ifrån Ystads trakterna. Väl hemma blev det mat, bättra på sminket och på med en kavaj sen iväg igen, fast nu på bröllop. Efter sju år tillsammans var det dags för min.. inte fyrmänning men min tremänning's (nästkusin- mer skånskt uttryck) dotter och hennes sambo att gifta sig. Så fina dem var.
Sedan blev det fika nere i byn med farmor, syrran med sambo, mamma och pappa, för att fira en försenad morsdag och födelsedag. Och för att vi enbart fick vara med i kyrkan och tyckte vi kunde göra något mer av eftermiddagen. Senare på kvällen blev det hundpassning av lilla valpen Ronaldo, då syrran med sambo stack på andra festligheter i ett par timmar.
Att gå på bröllop är verkligen en häftig känsla, det är inte varje dag eller år man får vara med om det. Och trots att just detta var ett rätt långt iväg besläktat bröllop så var det ändå fantastiskt att se. Det får ens egna bardoms tankar kring det bästa bröllopet att väckas till liv igen. Hur jag själv en dag vill stå där framme vid altaret, i just den kyrkan och säga JA. Men också ett bevis på hur jag på ett sätt är ganska okristen, men också fylld med skam och rädsla att det i hen's ögon inte är äkta. Även om den enda som det behöver vara äkta för just då är vi två.
Men idag var dagen då ni blev man och hustru
Grattis!
