Käraste vinter, varför?
Återigen åker jag hem, till läkare och sjukgymnaster för hjälp, men får istället höra det jag inte vill höra. Återigen får jag ett svar jag själv kunnat googla mig till och jag kan inte göra mer än vad jag redan gör, för det kommer bara bli sämre. Att ständigt träna och vara i rörelse förlänger processen men jag blir sämre, stelare och tröttare- precis vad man vill höra när man är i 20års åldern.
Men det är väl så livet är, ovetandes och inte alltid så rättvist. Men jag fortsätter kämpa, leva, andas och hoppas på att saker förändras, för det gör dem, ibland.
Läkaren imorgon igen, sen tillbaks till Malmö till helgen. Få rutinen till att äta normalt igen, sova åtta timmar per natt, hålla mig varm 24/7 och få livsglädjen tillbaka. Vinter tar verkligen fram det värsta ur folk, varför finns den, när ingen mår bra av den. Känner mig sjuk konstant, inte orkeslös dock vilket är kryss i taket. Men att ständigt ha ont i vart enda liten muskel i kroppen från huvudvärk ner till fotsulorna är inte en dans på rosor precis. Jag klarar inte av vintern, min spastisitet, min kropp klarar inte av vintern. Ta mig härifrån